Grattis Vickan!

För mig spelar det ingen roll att monarkin är förlegad som institution och att den egentligen inte alls hör hemma i en demokrati. Tiden lär utvisa vad som händer med den och tills dess gör vår kungafamilj för min del ett mycket bra jobb för att främja bilden av Sverige. Och jag är helt enkelt glad och stolt över vår prinsessa som vågar bryta mot gamla regler och som väljer trygghet och kärlek framför konvenans och förväntningar. Så heja Victoria och Daniel och vad är väl ett kungabröllop... om inte fest och glans och romantik - något det finns alldeles för lite av idag!

Inflyttningsfest på Kommunistgatan

Liten Bukarest-reunion i Minsk: Inga, Terje o Janne på besök

Janne fixar disco-kulan



Debbie och jag
















Mihail med fru




Vitalij o Sasha

Liza, jag o Masha














Sasha, Filip o Alesea

Hemma hos Chagall

Igår gjorde jag ett avbrott från vardagslivet i Minsk och åkte tre timmar nordost till staden Vitebsk. Här föddes den man som senare skulle bli känd under namnet Marc Chagall så ett besök i hans hem är obligatoriskt. På bilden syns jag tillsammans med min vänliga guide för dagen, Anna från Vitebsk museum för modern konst, utanför det hus där Chagall bodde med sina föräldrar och sex syskon. Statyn föreställer konstnären själv spelande på sin vitryska violin. Vi hann tyvärr inte stanna så länge och heller inte se museet med hans konst (endast kopior dock eftersom Vitebsk stad tidigare tackat nej till en donation av Chagall!) så det lär nog bli ett återbesök. Mycket trevligt museum i alla fall!
Så till den egentliga anledningen till mitt besök, invigning av fotoutställningen "Balance in between" där 14 avgångsstudenter från Kulturama i Stockholm ställde ut sina verk. Jag höll tal och utställningen invigdes av en pantomimföreställning utförd av studenter från Vitebsk musikteater. Mycket folk kom och allmänt trevlig stämning och en lyckad dag!
Några av mina favoritbilder. Fotograf: Johan Henning

Alla hjärtans dag i Minsk...

Safrane is Back in Business!

Safrane har fått ett nytt hjärta. Eller nytt batteri egentligen men nu rullar hon åter nöjt och stolt på Minsks gator. Kan detta vara vad hon väntat på eller är hon bara glad för att det just nu är plusgrader? Ingen vet men det känns i alla fall bra så länge det varar...

För övrigt en något strulig dag. Chefen på semester och en mängd ärenden som trillar in. Besök som inte blir av och andra som tydligen blir det. "Alla" tycks vilja besöka Minsk denna vår. Särskilt märks pulsen stiga inför vårt ordförandeskap i höst. Och Bryssel vill veta vad vi egentligen tycker om utvecklingen här. Inte helt lätt få EU-ambassaderna att komma överens men ganska kul och spännande att vara med och "förhandla" fram ett utkast till rapport. Sen är det såklart upp till våra politiker att besluta senare i vår. En sak är dock säker - Belarus är "hett" just nu trots snö, slask och en vinter som inte tycks ge sig...

Var är våren?

Ja i varje fall är den inte här i Minsk.... Grått och slaskigt så långt ögat kan nå. Och dimma. Frågan är om det kan bli mer Sovjetunion... Fast kanske töandet ändå ska ses som ett litet vårtecken? Hoppas på det. Har inte gjort så mycket denna helg förutom en liten "aktion" igår morse och tydligen hamnat på vitrysk tv. Ja och så har jag kollat på melodifestvalen såklart. Ser fram emot nästa helg då det blir Måns! Och så ska jag boka resa till Damaskus för att träffa en av mina bästa vänner i vår, vad roligt det ska bli!

Kommunistgatan igår

Såhär såg det ut på min gata igår vid lunchtid. Jag var förstås på jobbet så såg ingenting. Ett femtontal ungdomar demonstrerade utanför Försvarsministeriet med banderoller som löd: "Nej till politisk inkallelse". Bakgrunden är att tre unga oppositionella på kort tid inkallats till militärtjänst, trots att de tidigare blivit befriade från densamma av hälsoskäl. Läs mer på www.charta97.org

Ingo

Jag har en särskild relation till Ingo Johansson och inte bara jag utan kanske snarare min mamma. En gång i tiden när hon bodde i Göteborg umgicks hon minsann med den nu bortgångne och legendariske boxaren. Många gånger har vi fått höra historien om när de båda svängde sina lurviga ihop.
Så till min egen relation med Ingo. tack vare honom lyckades jag för första gången vinna en orange plupp i Trivial Pursuit efter att ha svarat helt rätt på frågan om vem han knockade 1959 - Floyd Paterson. Tack för det Ingo och allt det andra förstås. Klart grabben ska ha en staty!